magister lollo

Alla inlägg under juli 2008

Av magisterlollo - 30 juli 2008 15:09

En vecka gick snabbt. Men den var väl förunnad. Att få andas fjälluft i en vecka var inte helt fel om man säger så. Vi hade tur med vädret också. Första dagen vi var där var det lite mulet och regnigt, men då satt vi och myste på fjälltoppen i en trevlig stuga och åt våfflor med hjortronsylt och vispgrädde. Sen när etapperna drog ingång på måndagen så kom solen och två av dagarna var det riktigt hett, så där att man bara ville vara på stranden och bada. Det värsta var ändå när vi åkte hem, bastubil liksom. Ohh no. Det var inte kul. Jag badade i Dalälven efter första orienteringsetappen, tillsammans med Wi-nyl. Haha, den hurtgumman :) Sen så badades det inte så mycket mer, men vad gjorde väl det. Man hade ändå inte tid med sånt. Det var så fullt upp ändå. SOK fick flera etappsegrar bland annat. Jag sprang bra sista dagen faktiskt, 27:a av 167 stycken, det är jättebra för att vara mig. Ändå kan jag säga att det gick segt med knät, för jag hade ont och var tvungen att gå en hel del i slutet av banan, särskilt på asfaltsvägen och på upploppet. Så trots det blev jag så bra :) Måste vart så att många bommade denna dag, för det gjorde inte jag. Jag gick i princip spik på alla svåra kontroller i början av banan. Nån liten runda här och där men jag förstod hela tiden vart jag var. Så jag var nog en av få som orienterade rätt denna dag. För visst var det ganska svårt där på mossarna, eller så inte. Man tycker ju aldrig det är svårt när man hittar rätt.


I min och Körtelns kupp blev det två två. Hon vann två etapper och jag vann två. En dag var jag inte med, då hade jag så ont i knät. Dessutom så gick jag hela banan en av etapperna som hon vann över mig på, jag hade lätt tagit henne om jag kunnat springa. Jag är mästare på att kämpa tills jag spyr fast jag egentligen inte orkar. Och på fjället var det SÅÅ lättlöpt och så fint, så lättsprunget enligt mig - eftersom jag gick (!). Visst, lite stenar under gräset, men vadå? Det är ju bara att ösa på allt vad man har. Det gör jag ändå fast jag riskerar att stuka fötterna och ramla. Man vill ju vara bäst. Så jag hade bergis placerat mig högt upp på fjälletappen också om jag bara kunnat springa, men knät gjorde så oooont den dagen. Särskilt i nedförsbackarna. Så då bestämde jag mig för att gå hela, ingen idé att gå lite och springa lite. Antingen vill man göra allt 100 % eller så skiter man i det helt och går runt, lite så fungerar jag. Annars älskar jag att springa på fjäll så det var ju trist att knät skulle ställa till det. Jag kände inget av det första dagen när jag stack ut på banan, det kom efteråt. Så dagen därpå gick det betydligt sämre med knät. Och dag tre kändes det så pass ont att jag avstod från att överhuvudtaget springa. Sen så dag fyra så gick jag runt på fjället och i och med att jag då vilat mina springben i två dagar funkade det hyfsat att jogga sista dan, särskilt eftersom det var så mjukt underlag, bra för knäna att springa på mossen.


Nu är det dock färdigbloggat på ett tag. SOL-skolan närmar sig. Mina dagar ser ut som så att jag jobbar 8-16. Sen så fixar jag med SOL-skolan hela kvällarna, det är kul men lite jobbigt. Kommer både att kännas vemodigt och skönt när SOL-skolan är över. Men det är väl som det brukar kännas. Nu är jag laddad för tre härliga lägerdagar. Nu återstår bara lite finslip och småplock. Det mesta är utskrivet. Jessica ska få skriva ut sitt ikväll tänkte vi. Jag ska plocka med lite annat. Sen så ska vi handla nån dag också, det är en hel del och köpa in. Dock så slipper vi allt som har med maten att göra, det sköter ju mattanterna. Tur är väl det. Ohh, jag har fixat värsta ledarskyltarna i år också. De är snygga!

ANNONS
Av magisterlollo - 18 juli 2008 08:01

Välbehövligt

Ligger perfekt i tiden

Underbart

Fantastiskt

Nio dagars ledigt från jobbet

En semester med körteln, mamma och resten av SOK-arna

En liten bilsemester till Sälen, O-ringen

Jag ska fika uppe på toppen av fjället

Det fikat ser jag mest fram emot

Hoppas det finns gott kaffe där

Att orientera?

Nåja, det är skönt att springa på fjället.

Det gjorde man ju på rikslägret.

Stenarna var ganska lätta att se.

Nä nu längtar jag till klockan blir 16 idag

Då ställer jag in trion på semester till 28 juli

Mohahaha. Kanske blir lite sovmorgon också -

eftersom vi har fri starttid. Men mest ser jag fram emot SOL.

Och så att träffa folket också, SOK-fikakvällarna.. jodå. Blir kul.

Hej hej på er!

ANNONS
Av magisterlollo - 17 juli 2008 23:47

Åh vad kul det ska bli med O-ringen. Har längtat i flera veckor. Party pary!! Och shit det verkar finnas massa mysiga fik, bland annat ett om man tar sittliften upp på toppen. Och så blir det värsta mattälten i år, med grillbuffé och räkfrossa. Shit pommes alltså. Verkar helhäftigt med ett o-ringen i Sälen och här kommer jag. Vältränad? Nej nej, men bra sugen på en härlig, rolig, trevlig, kamratlig vecka i Sälen. Mest fika ska det bli, varje kväll. Med klubben. Men va fan, nån eftermidda får man ta liften upp och fika där. www.oringen.com here i come :o)

Av magisterlollo - 14 juli 2008 10:27

Nu kommer stressen. Jag hinner egentligen inte med nåt jobb. Så känns det just nu. Sover ingenting på nätterna för jag tänker bara på SOL-skolan hela tiden. Just nu känner jag mig pigg även om jag somnade 05.15 imorse och klev upp 06.45 Inte många timmars sömn där inte. Hujedamej säger jag bara. Igår så sov jag i och för sig länge och sen gick jag till SOK-stugan för att påbörja kartritandet, gick väl sådär, hann inte så mycket. Kände mig så trött och stel i kroppen efter Bodaborg (vilket förövrigt var hellyckat). Min spontana känsla är att jag vill ha allt klart innan 5-dagars med kartor och sånt, så man kan slappa sen. Men det lär ju inte bli så, för man jobbar ju hela dagarna och på kvällarna vill man ju ut och gå, inte sitta vid datorn igen. Å andra sidan räcker det ju med att fixa med kartorna helgen efter 5-dagars, eller rentav söndagen då man kommer hem därifrån kanske. Det löser sig nog, hoppas jag. Brukar ju gör det. Men det är så sjukt mycket att tänka på så man vet ju egentligen inte vart man ska börja. Å andra sidan. Det är ju bara SOL-skolan man har att tänka på nu, förutom jobbet då. Ingen skola, inga tentor, ingen kör. Så det är nog lugnt ändå. Bara det att jag vill få klart allt nu med SOL-skolan, hatar att inte kunna göra klart allt på en gång. Förr om åren då man var ledig på somrarna då var man ju klar både med planering och kartor och allt vi denna tid. Så är det inte riktigt nu. Å andra sidan är ju jag en sån där överambitiös madame så resultatet blir ju ändå lika bra. Och tur är väl det. Hoppas på att kunna fixa lite imorgon kanske om jag sticker till SOK-stugan efter jobbet. Men måste först ha allt klart för mig innan jag ritar banorna och skriver ut. Så får väl planera lite ikväll också samtidigt som jag tvättar kläder och äter godis :o) Sen imorgon blir det SOK-stugan varesig jag orkar eller inte. Kan kanske åka förbi hemma och äta middag först, vore nice. Då kanske man får låna bilen till SOK-stugan så man slipper gå både dit och hem. Så gör jag vetja! Då kanske jag får några kartor klara och några kartutrskrifter klara imorgon, vore skönt! Sen återstår lite annat småplock med det kan man ju fixa med hemma och bara skriva ut snabbt som ögat i SOK-stugan. Att skriva ut är inte så jobbigt, det är att göra grejerna som är jobbigt - men ändå kul. För jag brinner ju för det. Särskilt i år då det blir geografi tema med världsdelar och kodade meddelanden, det är mitt favvområde så risken finns väl att det smittar av sig på barnen. På gott och ont! :o) Närå, det blir säkert skojskoj. Borde verkligen sata mycket denna vecka på att få allt klart. I alla fall att man gjort grejerna så man har dem på datorn, sen att det inte är utskrivet gör ju inget. Men att det är färdigt. Synd att man inte har OCAD hemma på datorn, det skulle vara så skönt. Jag jobbar bäst hemma. Men man kan ju rita ut kontrollerna på kartor hemma så det går snabbt och rita i SOK-stugan. Sen får ledargänget komma och hjälpa till med inplastning och annat smått och gott. Sen tror jag inte det är så mycket mer, smågrejer som namnskyltar och så det kan göras helgen innan lägret. Och typ ställa ut skyltar och såna saker. Måste fixa så att någon klipper gräset också, men det kan man snacka med folket om på 5-dagars. Det är ändå en hel del att fixa med när man har läger för 100 barn och 24 ledare involverade! Skönt att vi har mattanter i alla fall som helt och hållet sköter allt som har med maten att göra, och med dukning och torkning och sånt. Dessutom brukar de hjälpa oss att städa också, det är väldigt tacksamt. I år hoppas jag att vi kan sätta ut alla kontroller innan lägret så vi slipper sätta ut under lägret, det räcker med att ta in då. Sluta engagera dig LOLLO!!

Av magisterlollo - 10 juli 2008 14:06

Du har varit en helt underbar vikarie! Tack för ditt engagemang och för noggrann dokumentation. Jag skall notera de resultat som gjorts av eleverna. Det är så här man önskar att alla vikarier skulle göra. Ha det så bra och lycka till med dina studier. Du kommer att bli en väldigt bra lärare.


Detta skrevs av en viss lärare efter att jag vikarierat i två veckor på Höglunda skola förra året, dvs. vt -2007. Två veckor som gav mig massor!

Av magisterlollo - 9 juli 2008 11:16

Så blev man 22 i lördags. Igår firades detta återigen med tårta, denna gång med syrran, Tommy och två hungriga jobbkamrater. Stackars Sofie missade partyt men hon får extra mycket tårta idag på jobbet istället - för ja, det blev tårta över. Presenterna då? Jojo, prupplera från Bengan. Två vattenpistoler och en sån där helikopter från lekplaneten av Sofi. Obs, man måste vara över 3 år för att använda dessa farliga prylar. Men jag har åldern inne minsann. Av syrran och Tommy fick jag en present som mer talar för att man är på väg mot 40-strecket. En jättefin blomma med ett ljus i. Jag sa till syrran att jag gärna ville ha nåt till lägenheten, kanske en blomma, och då fick jag det. Kul, det är roligt med nåt som friskar upp stämningen även om jag har andra blommor också. Men den där blomman är ju speciell!


Gällande lekplaneten-presenterna så visar ju det bara på att jag fortfarande är ett barn. Vilket även blåmärket från Tarzanstigen samt den kommande helgens äventyr på Bodaborg visar. Det känns bra. Dessutom trodde barnen på nybörjarkursen att jag var 17-18 år. Inte snart 22 som läget var just då. Kanske är tur det. Ändå mår jag illa av tanken att det bara är 18 år till jag är 40. När man är 40 då är man ju GAMMAL! Fast 40-åringarna säger ju att de inte känner sig så gamla. Men de ljuger! :) De måste ljuga, så är det bara. Fast några av dem känns ju fortfarande unga i sinnet. Hoppas man själv kommer känna sig så också vid den höga åldern.


Tänk en gång i tiden då var man 14. Var inte det en fantastisk tid. Höglunda skola. Fantastiska lärare. Massa läxor och prov, alla dessa glosor man skulle lära sig. Alla länder och huvudstäder, floder och berg... Alla pronomen och adverb och adjektiv. Varenda vecka dessa glosförhör och kemiska beteckningar-förhör och allt vad det hette. Det var den här rabbelprioden. Allt man lärde sig skulle man kunna rabbla. Rabbla lite gubbar, rabbla lite gummor, rabbla lite länder och städer, matematiken ja. Usch och fy. Man kan svettas för mindre. Engelskan? Uhhh.. Men biologin den var toppen. För att inte tala om SO:n. Kalla kriget, haha. Eller samhällsekonomi. Nog fanns det områden man tyckte mycket om. Men även idrotten och hemkunskapen var ju rolig. Särskilt då man fick baka bullar och fiskgratäng (?!)


Men tänk ändå. På högstadietiden då tänkte man att man var jättestor och man tyckte skolan tog jättemycket tid, för jag la ju ned redan här väldigt mycket tid på skolan. Jag pluggade dygnet runt och lärde mig massor. Älskade verkligen skolan. Man trodde aldrig att högstadietiden skulle ta slut. Och nu så är det över 6 år sedan man slutade högstadiet och man har nästan glömt bort hur det var att sitta där i skolbänken och vara kontrollerad. För det var man verkligen. Minuterna skrevs upp i lärarens kalender om man kom sent (det gällde aldrig mig..), läxorna förhördes alltid - ibland muntligt (på led..) ibland skriftligt. Lärarna hade olika metoder. Men allt kollades upp. Nya läxor varje vecka. Nya läxförhör varje vecka. Proven låg alltid som en klump över ett visst antal veckor under terminen. Usch vad man hatade det. Och proven överhuvudtaget. Det var det enda lärarna tänkte på i åttan och nian. Ingen variaton heller. Bara skriftliga prov. Om de ändå hade haft nåt muntligt, kanske nåt grupprov, nåt individuellt. Att man varierar lite. Men nej nej, även om lärarna på Höglunda var jättebra och fantastiska på många sätt var de ganska ingrodda i sitt sätt och tänka. Det fanns bara ett sorts prov och det var skriftligt. Ett provschema hängde uppe i vår korridor, även att det hette provschema. Ungefär som att det är det enda man gör? Det finns väl andra sätt att examinera på också. Det borde ha hetat examinationsschema, eller så borde det ha hetat planering eller bara "arbetsschema". Att döpa det till provschema känns ungefär som stenålder. Idag ska faktiskt undervisningen och examinationerna vara varierade, av alla de olika slag. Det funkar inte i längden att endast examinera på det där viset. Men å andra sidan var detta för 6 år sen = alldeles för länge sen. Lärarna på Höglunda har säkert ändrat metoder nu. Men det var nåt speciellt att vara deras elev. Numera är man inte elev till någon, det är tråkigt. Numera har man ingen lärare att gå till när man vill prata, ingen vuxen att snacka med om vardagliga grejor, sånt man kanske inte snackar med sina föräldrar om. Lärarna var bra att ha till sånt. Det märker man ju själv nu när man är ute i skolorna och jobbar SOM lärare, eleverna anförtror sig. Man blir som en liten förebild - det är kul! Roligast är ändå när de frågar "Varför vill du bli lärare FRIVILLGT, vill du ha såna som oss? Vet du inte hur jobbiga vi är?".


Frågan är om man ska sakna denna tid? Ska man sakna högstadietiden? Jag svarar ärligt, jag saknar den. Kanske är det därför jag ska tillbaka dit om 1,5 år, fast då slipper jag bli uppskriven i lärarnas kalendrar, jag slipper bli förhör och jag slipper sitta och svettas i en bänk när läraren står där framme och ska till att dela ut proven. För då är det jag som är lärare. Det är den enda skillnaden. Annars komer nog känslan vara densamma. Härlig lukt från suddgummin. Suddgummirester på bänkarna. En god lunch i skolans matsal. Fast kanske vid personalbordet den här gången, inte alltid vid elevborden. Kan det verkligen vara sant att jag snart är färdig SO-lärare? Jag var ju nyss SO-elev till Anja och Olov. Det känns som igår. Även om minnet börjar förtränga vissa grejer. Men det mesta finns kvar i mig. Jag minns ju till och med att jag var ett poäng från alla rätt på kalla kriget provet och jag kommer ihåg att vi lärde oss teckenspråket på SO-lektionerna. Jag minns nästan allt. Och då kan man ju säga att DEN läraren lyckades. Alla lyckas inte.


Frågan är vad man egentligen saknar med denna tid? Jag skulle aldrig vilja ha högstadiet och gymnasiet framför mig igen. Det skulle jag inte palla. Så mycket man pluggat genom tiderna så mycket kommer man aldrig mer orka plugga. Ändå kan man sakna den tiden, och önska att man var där nu. Men när man väl tänker efter vill man inte vara där nu, för nu vet man ju exakt vad man som 14 åring hade framför sig. Nu vet man vad man gick och väntade på. Nu vet man hur livet blev, det visste man inte då. Då längtade man till gymnasiet. Men det visade sig bara vara jobbigt och enormt slitsamt. På gymnasiet längtade man till lärarutbildningen. Men lärarutbildningen var också slitsam. Med skillnaden att den åtminstone var givande och intressant att gå. Nu återstår bara 1, 5 år av lärarutbildningen. Frågan är om jag kommer att sakna den här tiden - som jag befinner mig i just nu - när jag är 40 år? Det får vi se då. Antagligen kommer jag längta tillbaka till lärarutbildningen då också. Kanske kommer man sakna att vara student. Kanske ledsnar man på att vara lärare? Inte för att jag tror det. Jag ledsnar inte - inte på att lära ut SO och på att möta tonåringar i alla fall! Man håller sig själv ung på så vis. Det finns många fördelar med läraryrket. Fördelar som andra inte ser. Det här med att hålla sig ung är en stor fördel. Sommarlov är en annan. För att inte tala om hur kul det är att följa elevers utvecklig och se hur de växer och blir glada för det de presterat. Sådana tillfällen är trevliga minnen. Det är då man tänker " jag har valt rätt yrke!" Och jag har verkligen valt rätt - det har jag. SO-lärare!! :o)


Om 1,5 år får jag komma tillbaka till högstadiet, placet som jag saknar varje dag. Det var en speciell feeling där. Det spelar ingen roll vilket högstadium du går in på. Känslan är densamma. Tonårskänslan, den tiden. Den prioden i livet. Den är spännande att jobba med. Den var spännande även när man själv var mitt upp i den. Högstadiet var så lagom. Inte överdrivet jobbigt, inte omänskligt (som gymnasiet var). Högstadiet var lagom. Kanske är det därför jag saknar det. Kanske är det därför jag vill bli högstadielärare. Svar: JA! Inte vill jag vara omänsklig mot mina elever, jag vill att de ska lära sig SO och tycka att det är kul och då måste det finnas gränser. Man kan inte göra som gymnasielärarna gjorde, bara ösa saker över eleverna. Då tänker man inte på elevernas bästa. Eleven lär sig bäst när det är lagom med arbete. När det är lagom med läxor. När livet är lagom. Då lär de sig bäst. Kanske var det därför jag lärde mig så mycket på högstadiet. För att vi lärde oss lagom mycket. Framförallt var SO:n så, där lärde vi oss lagom. Kanske därför jag minns så mycket fortfarande! SO:n på Höglunda hade någon form av lagomhet i sig. Det blev aldrig för mycket, åtminstone inte för mig. Men där ljög jag. Jag satt ju dag och natt in flera veckor inför SO-proven, men det breodde bara på att jag var så nervös inför dem. Egentligen kunde jag väl allt som krävdes redan efter de två första veckorna. Sånt där är lite typiskt mig. Att alltid överdriva. Sånt trodde jag att jag skulle sluta med på universitetet. Men nej, fortfarande så överpluggar jag. Suck för mig. Att jag aldrig lär mig. Det är också typiskt mig, att aldrig lära sig.


Men nu är det i alla fall SOMMARLOV så nu behöver man inte tänka på skolan. Å andra sidan är det snart höst igen och då är det examensarbete. Kanske dags att börja kika lite på det redan nu? :o) Det ska handla om stress i provsituationer.

Av magisterlollo - 7 juli 2008 11:29

Gissa vem som har cyklat 12 mil då i helgen? Jo jag, och Jessica. Det du! I lördags klev vi upp vid niotiden och drog iväg på våra cyklar 10.20 Vi cyklade först efter strandvägen hela vägen ut till Kvissleby. Sedan fortsatte vi efter kustvägen. Bort mot Bergafjärden, därefter Spikarna... och efter ett tag också Galtström. Vid Galtström stannade vi och fikade vår matsäck. Sedan fortsatte vi vidare, först på en lerväg sedan kom vi äntligen ut på asfalten igen och kunde fortsätta till Norrfjärden. Därefter var det bara Sörfjärden kvar och vips var vi i Hårte. Då hade vi gjort 6 mil och det kändes framförallt i händerna och i ryggen - inte så mycket i benen. Det tog exakt 4 timmar att cykla ner. Vi startade 10.20 från Sundsvall och kom fram 14.20 till Hårte. OCH i dessa fyra timmar ingår även en fikapaus. Så då får man säga att denna resa var godkänd för två amatörer.


När vi kom fram åt vi en god födelsedagsmiddag och så tårta på kvällen. Det blev lite presenter, och av Jessica fick jag två skitfräna ljuslyktor som numera står på mikron i min lägenhet. Av mor o far fick jag prenumeration på ST - en present jag visste om i förväg. Även några lotter och jag vann 100 spänn på en trissa, måste gå och hämta ut det någon dag =D Attans att man aldrig vinner miljonen.


På kvällen gick vi en promenad runt i Hårte och fotade. För inte var vi så trötta inte. Sen satt vi på altanen och åt godis och planerade SOL-skolan. Därefter var det dags för sovning. Man somnade som en stock. Ett tips till dig som har svårt att somna, cykla 6 mil så ska du se att kroppen somnar in tidigare än huvudet. Haha, så kändes det. Tyckte i alla fall jag. Jessica somnade före mig tror jag dock.


Dagen därpå upp vid niotiden igen och så stack vi iväg 10.20 - tillbaka mot Sundsvall. Vi stannade vid Galtström även på hemvägen och därifrån tog det lika lång tid hem som det hade tagit från Hårte så vi konstaterade att Galtström låg precis i mitten av vår färdväg. Lite skoj. Sen så kom vi hem 14.20 till Sundsvall. Samma tid som vi anlände till Hårte på lördagen. Det tog alltså fyra timmar att cykla ner till Hårte och fyra timmar hem från Hårte. Och då vill jag påstå att båda vägarna var lika jobbiga, lika mycket utför som uppför, lika mycket platt väg åt båda hållen.


Och nu är man dessutom 22 också. Det hann jag bli innan cykelturen startade, för jag föddes 02.00 på lördagen den 5 juli 1986. Ojoj vad tiden går snabbt. Snart är man bergis 40 och då har man varit tant i 10 år. Hur ska jag klara av att bli gammal? Jag tänker aldrig bli 23. Never. Även om jag vet jag kommer bli det.



Av magisterlollo - 4 juli 2008 08:32

Jag och Jessica ska cykla till vår stuga imorn. Bansträckningen ser ut så här. Från Sundsvall - Mellanfjärden (nästan mellanfjärden). Men Hårte finns visst inte med på kustvägen kartan. Men innan man kommer till Kvissle och kustvägens start får man cykla intill E4:an. Men sedan blir det kustvägen hela vägen ned. Förbi Bergafjärden, Skatan, Galtström, Gnarpsbaden - hela vägen ner till Hårte. Hårte ligger mellan Gnarpsbaden och Mellanfjärden. Det där lilla "dubbel-U:et" som man ser på kartan. Kolla på kartan: http://www.kustvagen.nu


Undra hur lång tid det tar? Vi lär väl cykla vid 10-tiden och så stannar man och fikar matsäck och knäpper kort. Om det skulle bli jättevarmt imorgon så kanske man stannar och badar men antagligen är det inte så varmt så då vill man nog inte bada, då är det bara jobbigt - och så blir man trött av det. Sen så blir det fläskfillé med den där jättegoda potatisgratängen och så tårta och fika på kvällen. Därefter lär man nog somna som en stock. Tur att mamma och pappa har med sig cykelstället så vi kan åka bil hem och våra ben är helt slutkörda. Det sägs att 50-60 km på cykel känns längre än man tror. Vi får se hur vi tycker. Annars lär vi nog köra hem också, det är ju vårt mål. Ni får kliva ut ur husen och heja på oss imorgon! Vi följer solen!

Presentation


Välkommen på SO-lektion hos magister lollo. Legitimerad lärare i samtliga SO-ämnen åk 3-9. Jag arbetar på Heliås Lärcentrum AB med åk 6-9.

Hälsa på i mitt klassrum och du blir utmanad! Det är utmaningar som utvecklar individen.

Jag i media

Twitter & Insta

Min C-uppsats

Bloggar

Fråga mig

5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2008 >>>

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se